JAG HÖR INTE HEMMA BLAND VANLIGA “SVENSSONS”

Syftet med arbetet är att undersöka professionellas syn på hur återintegreringen ser ut för personer som utfört kriminella handlingar och som påföljd av dessa handlingar har suttit i fängelse. För att ta reda på denna huvudfråga har det analyserats och problematiserats vilka möjligheter respektive hinder personer som utfört kriminella handlingar kan bemöta när de ska bli en del av samhället på nytt. För att besvara denna huvudfråga som forskningsområdet avser låg följande frågeställningar till grund: Hur ser återintegreringen ut i samhället för personer som har suttit i fängelse? samt vilka möjligheter och hinder har personer som befunnit sig i kriminalitet till att återanpassa sig i samhället efter att ha suttit i fängelse? Studiens empiriska material bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I analysen finns en sammanvävning av de kvalitativa intervjuerna, kunskapsläget och våra teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att förutsättningarna för återintegrering kan se olika ut från individ till individ. Frivården och Krami ska främja förutsättningarna för återintegrering. Vid sidan om den professionella rollen och deras dagliga arbete finns det flera enskilda faktorer: arbete och boende, motivation och vilja, socialt nätverk, samt den samhällssyn som finns gentemot personer som har suttit i fängelse. Dessa faktorer kan vara viktiga som antingen gynnar eller försvårar individens återintegrering i samhället. Dock behöver inte dessa faktorer ses som vändpunkter i personens liv utan som en hjälpande hand för att inte återfalla i brott. Slutsatsen är att återintegrering handlar om en sammanvävning av olika faktorer i personens liv där samverkan mellan olika instanser, redan vid tidigt stadie, är av vikt för att främja personernas möjligheter i samhället till att kunna leva ett lagligt liv.The purpose of the essay is to investigate the professional's view of how reintegration looks for people who have committed criminal acts and who have been imprisoned for these actions. This essay includes an analysis and a problematization of which possibilities and obstacles people who have been in prison can meet during the reintegration. To answer the main question was the research area based on the following questions: How does the reintegration into society look for people who have been in prison? Which opportunities and obstacles can people meet after prison? The empirical material of the study is based on six qualitative semi-structured interviews. The analysis contains an interweaving of the qualitative interviews, previous research and different theories. The result shows that the conditions for reintegration can look different from individual to individual. Frivården (The Swedish Prison and Probation Service) and Krami (a function that helps former criminals back to the labor market) works to encourage the conditions for reintegration. Besides to the professional role and their daily work, there are several individual factors: work and housing, motivation and will, social network, and the societal view that exists towards people who have been in prison. These factors are important and can either be of benefit or disadvantage to the person's reintegration into society. However, these factors do not need to be seen as turning points in the person's life but as a helping hand in order not to fall back into crime. The conclusion is that reintegration is about an interweaving of different factors in the person's life, where the interaction between different instances, already at an early stage, is of importance for encouraging people's opportunities in society to be able to live a legal life